Finns det något bättre än när pojkvännen kommer hem med choklad och cola när man är höggravid och har ont överallt? det svaret är nej!

Vet inte vad jag skulle göra utan mitt hjärta, han ställer upp jämt och jag får så himla dåligt samvete när jag inte kan göra speciellt mycket tillbaka.

Han har visserligen svårt att ta sig upp på morgonen och jag kan bli så fruktansvärt förbannad över det.

Men han sliter så hemskt för att jag och bebis ska ha det bra.

Nu ska vi gosa lite här tycker jag och ska försöka visa för honom hur mycket jag uppskattar att han finns! <3

Han gick äntligen upp runt 07.00-07.30 men missade bussen 08.30 som även är sista bussen för ett tag...
Så blev en dag hemma idag

Hur otroligt svårt ska det va att gå upp själv på morgonen!? 

Ja är höggravid och måste få sova men ändå hinner jag bara sova i 3 timmar sen ska jag upp och väcka min kära sambo i 2-3 timmar sen är ju inte jag ett dugg trött längre!

Jag blir tock grinig och får ont överallt, ska det va så svårt att förstå att jag kan inte sova 3 timmar per natt varenda natt när jag helst skulle vilja sova 12 timmar. Är ju helt slut i kroppen innan jag ens gått upp...

Klockan är nu alltså 06.45 och jag har försökt få liv i honom sen 05.00

Nu ska jag sitta här vid min dator och va skitsur och skrika på honom med jämna mellanrum så han vaknar. 

Sen ta upp min älskade vovve i sängen för lite morgonmys.

Inte långt kvar till beräknad förlossning nu :D
Har beställt hallonbladste som förhoppningsvis kommer imorgon, får se om det funkar! 37+0 får han gärna kika ut tycker jag:)

Du är efterlägtad lilla gossen <3

Nu är det så att jag sovit 5 timmar på 2 dygn. Det räcker inte för en gravid kvinna har jag kommit på. Så nu ska jag sova 3,5 timme till vilket ska bli underbart skönt!

Smärta..
Fysisk smärta & psykisk smärta, varför?

Att vakna varenda morgon och redan då känna tårarna bränna pga smärtan, att redan då bryta ihop och undra hur man ska klara dagen. Ryggen värker,ligamenten gör ont, axlarna gör ont, benen gör ont, huvudet gör ont och sen förvärkar på det. Bryter automatiskt ihop en stund pga den fysiska smärtan.
Sen den psykiska smärtan. Min kropp gör ont, klarar inte av att göra någonting i princip. Känner mig som en värdelös flickvän/sambo. Känslan att inte räcka till, att inte kunna hjälpa till och att överlåta det mesta till min sambo, det gör ont!
Sedan hundarna, är ensam hemma på dagarna och klarar inte av att aktivera dom som dom förtjänar. Tycker synd om dom, känner mig värdelös som hundägare och sambo ännu en gång.

Arbetsförmedligen en gång i veckan. Även där känner man sig värdelös eftersom man ändå inte kan få jobb när det är 5 veckor kvar till förlossningen.

Barnmorskan varannan vecka, har gravid diabetes på det. Ännu en gång känner man sig misslyckad som människa för att man va överviktig innan graviditeten och det tjatas om vikt mm under min graviditet. Och då har jag ännu en sak att tänka på. Ska inte gå upp i vikt alls under graviditeten. Vad ska man göra då? Jo ändra matvanor och röra på sig. Men jag klarar inte av att laga mat för jag kan inte stå upp så länge, och ut och röra på mig gör jag och jag gråter varenda gång.

Hur man än gör känner man sig fet,ful,äcklig och värdelös dagarna i ända. Vad man än gör får man höra gnäll på något. Jag orkar inte.. Snälla bebis kom ut nu!

Kan inte säga att jag är annat än trött nu för tiden. Kan lätt sova 24 timmar. Nejdå men seriöst, hade jag inte behövt gå ur sängen hade jag inte gjort det. Min kropp börjar ge upp vilket jag tycker är förbannat tråkigt!